pappakim

Vi har letat efter några spel till honom, det är svårt till xboxet för spelen är så horribelt jävla svåra. Eller olämpliga. Men efter ett tags kämpande fann vi madagaskar, och nu hittade vi Legospelet också. De är fortfarande riktigt svåra, men med lite kämpaglöd lär han sig.

Tv-spel känns som den stora faran under min uppväxt. Spelade man för mycket teve-spel fick man fyrkantiga ögon och blev dum i huvudet.

Nu finns det ju t.om forskning som säger att en hel del saker snarare utvecklas positivt av att spela, reaktionsförmåga, logiskt tänkande, språket osv. Jag bryr mig igentligen inte så mycket, någonstans inom mig vill jag ändå motivera till andra aktiviteter. Sen ibland när Marit och Mila är borta så glider vi in i tevens å datorns värld tillsammans, det är faktiskt jävligt mysigt!

Länge leve tevespelen!

---

Lave blir bättre och bättre, skidorna mindre å mindre. Är tyvärr dags att skaffa ett par nya, så hoppas att ni släktingar läser den här bloggen mellan varven, då vet ni! Hehe. Lave åkte 600metern i år. Det är tre gånger så långt som förra året. Han var besviken att han bara fick åka ett varv. Vi åkte dit med Nicke å han hade nog att köra oss fram och tillbaka. Fanns inte en parkering någonstans att finna.

När ungarna skidar så är det ingen tävling. Alla får medalj. Den riktiga tävlingen pågår bakom kulisserna. Vem kan bäst låtsas att resultatet inte alls spelar någon roll.

För mig är det enkelt, Lave åker ju jättebra. Undrar hur det skulle vara annars.

jag blev mutad runt med ett tuggumi när jag var liten, ville knappt slutföra loppet ändå.

Lave fick sitt tuggumi innan, för det spelar ingen roll, han älskar att åka skidor.