Pappaledighetens varande
(Enligt TCO har pappaledighets-utvecklingen minskat regält sen början av 2000-talet. Det första jag ser efter artikeln i DT är en kvinna som direkt försvarar siffrorna, och inte tycker att jämnställt behöver betyda att det är bra)
Direkt som pappaledigheten tas upp som för debatt ansluter sig många människor till debatten.
Trots att det är en fråga som borde tas upp och diskuteras av män är det oftast kvinnor som
verkar djupast engagerade i frågan. Det är bra att den tas upp, och jag hoppas att siffrorna förbättras.
Jag vet inte om det rätta svaret är att vi ska ha en exakt fördelning av föräldraledigheten, men jag är
helt säker på att fördelningen just nu inte är bra varken för våra familjer, barn eller våra mammor och pappor.
Det tycks fortfarande vara accepterat i manliga kretsar att välja bort sin föräldraledighet för att
tex få en bra karriär. Eller för att det faktiskt blir för lite pengar om man är hemma. De flesta har
inte ens räknat sina pengar, de har inte ens kollat hur mycket det blir i slutändan och om man adderar
den jämnställdhetsbonus som också nu ges ut när man delar på föräldraledigheten.
Det är bara det att pengar är ett argument som ingen törs ta i. Har man inte råd så har man inte.
Jag förstår också, jag är inte född med silversked i mun, att pengar är ett relevant argument för
vissa av de människor som sitter ner just nu och klurar på sin föräldraledighet - stackars er. Hoppas
det löser sig i slutändan, men ni andra som tycker att två bilar är värt mer än att få en möjlighet att
skapa en relation med era barn, ni är helt ute och cyklar. Det går att göra prioriteringar som gör
föräldraledigheten möjlig. Kanske går det att göra samhällsmässiga förändringar också. Men fram tills
det får man lov att hitta sin egen lösning.
Det finns en djupare sanning i den här frågeställningen också. För även om en 50-50 fördelning i alla familjer i hela sverige kanske inte skulle bli lyckad, så skulle det öka kvinnans attraktivitet på arbetsmarknaden. Garanterat.
