Sug för husfriden som hollywoodfruarna
Nu har vi fått höra på maken. Fru Anka och allt vad dessa kvinnor(?) heter har gjort flertalet uttalanden både i teve och tidningar som säkerligen har upprört många. Jag blev ganska full i skratt jag också, men jag tror att vi alltid kan lära oss någonting av ytterligheter, så jag tänkte efter lite.
De här kvinnorna har i sina egna världar lyckats. De har sålt sin kropp och själ och de har gjort det med bravur. Det finns ju exempel på många såna här kvinnor i Sverige, i Dalarna, i Falun, så det är ingenting nytt. Väljer man en karriär i den här genren kan man sannerligen säga att dessa kvinnor är några av de mest lyckade.
Sen ifrågasätter jag hur man kan vilja degradera sig själv till att bara vara värd det ens kropp är värd, men det är min värdering. Som sagt är dessa kvinnor inte de enda som gör det.
Ett uttalande som en av kvinnorna sa var något i stil med "Om man inte tillfredsställer sin man får man skylla sig själv om han är otrogen". Det blev ramaskrin. I teve sa hon dessutom något om att "om min man vill ha en avsugning när han vaknar på morgonen så ska han få det" eller så. Folk reagerade ganska hårt på detta. Jag också. Men jag reagerar mest på obalansen i maktbilden. Att det finns en som har rättighet att ställa vilka krav som helst, och att det finns en som har uppgift att ställa upp på det som den andra önskar. Jag tycker det är vidrigt. Jag skulle inte vilja varken ge eller få den avsugningen. Äckligt.
Däremot tycker jag att fru Anka har en poäng som vi alla behöver titta på. Har vi inte ett ansvar att faktiskt tillfredsställa de som vi lever med? Det måste nödvändigtvis inte handla om en avsugning eller erotisk massage, det kan likaväl handla om intellektuell tillfredsställelse. Eller att tillfredsställa det trygghetsbehov eller närhetsbehov våran partner har.
Dessutom kan man känna sig väldigt tillfreds med sig själv när man faktiskt har varit en god partner, en partner som både utmanat och utvecklat den man älskar.
Jag tror att man måste våga ta ansvar för att vara en bra hustru eller en bra man. Har man dessutom hittat en nivå hemma som är balanserad. Där maktbalansen inte går rakt av hand i hand med patriarket, och där det faktiskt finns utrymme för att både säga nej och ja. Då kan man säkert både ge och ta oralsex utan att det behöver vara osunt.
I dagsläget kanske vi behöver lära oss mer om altruism, och det kanske i sig inte alls är något dumt. Vem vet, vi kanske blir bättre människor av det.
De här kvinnorna har i sina egna världar lyckats. De har sålt sin kropp och själ och de har gjort det med bravur. Det finns ju exempel på många såna här kvinnor i Sverige, i Dalarna, i Falun, så det är ingenting nytt. Väljer man en karriär i den här genren kan man sannerligen säga att dessa kvinnor är några av de mest lyckade.
Sen ifrågasätter jag hur man kan vilja degradera sig själv till att bara vara värd det ens kropp är värd, men det är min värdering. Som sagt är dessa kvinnor inte de enda som gör det.
Ett uttalande som en av kvinnorna sa var något i stil med "Om man inte tillfredsställer sin man får man skylla sig själv om han är otrogen". Det blev ramaskrin. I teve sa hon dessutom något om att "om min man vill ha en avsugning när han vaknar på morgonen så ska han få det" eller så. Folk reagerade ganska hårt på detta. Jag också. Men jag reagerar mest på obalansen i maktbilden. Att det finns en som har rättighet att ställa vilka krav som helst, och att det finns en som har uppgift att ställa upp på det som den andra önskar. Jag tycker det är vidrigt. Jag skulle inte vilja varken ge eller få den avsugningen. Äckligt.
Däremot tycker jag att fru Anka har en poäng som vi alla behöver titta på. Har vi inte ett ansvar att faktiskt tillfredsställa de som vi lever med? Det måste nödvändigtvis inte handla om en avsugning eller erotisk massage, det kan likaväl handla om intellektuell tillfredsställelse. Eller att tillfredsställa det trygghetsbehov eller närhetsbehov våran partner har.
Dessutom kan man känna sig väldigt tillfreds med sig själv när man faktiskt har varit en god partner, en partner som både utmanat och utvecklat den man älskar.
Jag tror att man måste våga ta ansvar för att vara en bra hustru eller en bra man. Har man dessutom hittat en nivå hemma som är balanserad. Där maktbalansen inte går rakt av hand i hand med patriarket, och där det faktiskt finns utrymme för att både säga nej och ja. Då kan man säkert både ge och ta oralsex utan att det behöver vara osunt.
I dagsläget kanske vi behöver lära oss mer om altruism, och det kanske i sig inte alls är något dumt. Vem vet, vi kanske blir bättre människor av det.
Kommentarer
Trackback
