Män undviker kvinnoyrken

Jag läser aftonbladet.se igen. Wendela skriver att enligt nya siffror så väljer männen fortfarande yrken efter de traditionella könsrollerna. Fast kvinnorna har börjat att välja mer traditionellt "manliga yrkesplatser"

De funderar också på anledningen till varför detta sker.  För mig är det en no brainer.

Vad kännetecknar ett "kvinnligt yrke"?
  • Låg lön
  • Kommunalt eller landstingsdrivet med små eller inga resurser
  • Låg utbildningsnivå
Det är inte så konstigt att man undviker yrken som tillhör den här kategorien, och nu har ÄNTLIGEN kvinnor också förstått detta.
Men egentligen är det så otroligt bakvänt. Vem vill man ge mest betalt? Den som lägger om golvet i köket eller den som tar hand om ens ungar?
Den som assisterar på ens ljumskbråcksoperation eller den som målar om fasaden hemma?

För mig är det solklart. Sålänge som man kopplar samman kvinnoyrken med lågavlönade yrken med enorm ansvarsbit så kommer folk att sluta vilja arbeta med dem. Jag hoppas också att detta kanske ökar trycket på anställningarna så att kanske lönerna ökar. För ärligt talat. Har ni testat att jobba inom äldreomsorgen eller barnomsorgen? Om ni inte har testat det så gör det i ett par veckor. Man ansvarar för andra människors liv och välbefinnande. För framtidens människors liv, eller för den generationen som byggt upp samhället. Vad får man som tack? Nästan en lön man kan överleva på och en dålig rygg i pensionspresent.

Den här problematiken med lågavlönade kvinnoyrken är ojämställd i sig. Men den leder också till att jämställdheten minskar eller försvinner på andra håll. Vem ska vara hemma med ungarna? Ofta är det mest logiskt att låta den som tjänar minst vara hemma, för då blir det mindre tryck på den redan så pressade ekonomin man har som småbarnsförälder. Och det i sig leder till att lönerna blir lägre för kvinnorna - de tar ut mer VAB, mer föräldrapenning. De är helt enkelt dyrare att anställa.

Förändring krävs. Vi män kan ju börja med att ta ut varenda jävla VAB dag som behövs i våra familjer. Men i slutändan behöver hela systemet förändras. Vi behöver kvinnor, systrar, mammor bland de som bestämmer. Vi behöver män, bröder, pappor som ställer sig upp och säger ifrån, som anställer kompetenta kvinnor till sina styrelser, som drar ner direktörslönerna till förmån för "kvinnolönerna". Det här är inte bara kvinnornas kamp. Det är definitivt våran också.




Skulle vara skönt att veta att en kvinna med den här typen av ansvar drog in åtminstonde så mycket pengar att de klarar sig.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Skit bra träff..den bästa hittils! Erik har drömt om förlossningar hela veckan, han är nog något nervös. Ingen bebis ännu? Snygg vagn har ni köpt också, vi har en liknande fast annat märke, smidigt med svängbart!! Hälsa o ha de bäst.

2009-02-08 @ 18:02:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0