pappakim

Jävla fucking fullmåne. Ingenting kan göra mig så klarvaken som en fullmåne. Spelar ingen roll att jag hade en langoschockad kropp och att jag låg på min spikmatta och kände mig i fullständig avslappning.
Månen lixom väcker någonting i mig. Jag vet att den är uppe utan att se den, det känns i kroppen.

Första dagen på föräldraledigheten. Var ju eg. 1 dec igår men marit arbetade inte igår, så kan inte jämföras.

Nåväl, ser ju ut att gå ganska bra. Hade en överenskommelse med Marit om att det inte skulle vara dagis idag, hon skulle meddela. Denna överenskommelse visade sig dock i ett senare skede vara i drömform.  Jag har drömt att vi kommit fram till det. Nåväl, inte hela världen.
Mila äter ingenting, för hon har så ont i sina tänder. Har haft både feber och lös mage. Och slemmet i näsan fastnar nu ihop med allt dreggel hon har ur sig, så det ser ut som att hennes hela underdel av ansiktet bara är en endaste stor klump, slemblobb.

Välling gick ner litegrand iallafall. En liten seger.

Så var vi ute, kallt och friskt. Mila somnade i vagnen, men jag mjäkade loss totalt eftersom det var -5 grader ute.
"Kan hon verkligen sova i vagnen"
Scenario uppspelat i huvudet : Barnmorskan rekommenderar att inga barn alls sover ute första året, jag tycker det är skitlöjligt, men å andra sidan kan jag ju faktiskt inte garantera att hon inte fryser där ute. Kim du skojar va? Det är klart som fan du kan, hon har tre par sockfanskap och en overall och dessutom en sovpåse. Slappna av människa. Jag kan iofs gå ut och känna på henne"
Går ut.
Hennes KINDER är kalla. Vems kinder är inte kalla på vintern? Det är knappast ett tecken på förfrusning. Men, glöm det. Körde in henne i hallen, hon vaknade. Min makaronilåda blev klar å vi åt. Ja alla utom Mila då. Hon ser ut som idol-Kalle när han sjunger höga toner när hon får mat i munnen. Haha.

Nu ligger jag lite på soffan, Mila åker gåstol. Lave på övervåningen med en kompis. Lite lugnt iallafall. Å grannen handlar mjölk åt mig för hon hade vägarna förbi.

Vem kom på ordet föräldraledig förresten? Jag föreställer mig någon som åker en vecka på mallis å känner sig såhär, lite halvtrött, halvtaskig kontroll. Folk runt omkring är gnälliga.
Man fick kräva pengarna tillbaka, och det är kanske just det som föräldrapenningen är!

Nejdå, jag tycker faktiskt det är riktigt mysigt. Men det är en HEL DEL att få koll på.

Hä orn säg!

(Förresten finns det en liten liten länk där det står "PAPPABLOGG" uppe i vänstra hörnet av sidan, och nere i högra hörnet av länkarlistan. Varför inte trycka där å rösta på min blogg!)