I kast med uppkast
Igår hade jag en teori angående Milas matvägrande, hon hade tidigare ont i tänderna och det är klart att de inte vill äta. välling går ju bra.
dessutom fick hon lite lös mage osv, som man kan få av att tänderna kryper fram.
efter att jag lämnat henne hos lillsyrran mellan 18-20, boxats lite och sen återkommit ändrade jag dock uppfattning.
hon spydde också!
men idag var hon pigg, kunde det varit någon dålig mat eller nått hon petat i sig? föräldragruppen skulle gå av stapeln 15, jag planerad att ta med Mila eftersom hon både var frisk och kry. Lave hade också fått hängt på.
Men efter att vi kört Maggan te jobbet spyddes det dock igen, fulla bilstolsfanskapet, torkade upp det med ett par lovikavantar, och nu är vi här. inlåsta!
folk tror man har pesten när någon i familjen drabbats av magsjuka, Laves kompisar vill inte leka med honom osv, eller ja det är väl föräldrarna. just magsjuka skrämmer skiten ur alla (bokstavligen!) jag kan försvisso hålla med, men jag tror i min enfald att jag är så rädd för magsjuka att jag inte kan få den. hoppas jag har rätt.
mila kryper runt på golvet nu, slår huvudet i stolen, jag tar upp henne klappar, sätter ner, stolen igen osv. bara att hålla ut till sju så får hon tamejfasiken gå å sova. hoppas förövtig hon är frisk imorgon, annars blire inge winnerbäck för oss. vore förbenat trist.
dessutom fick hon lite lös mage osv, som man kan få av att tänderna kryper fram.
efter att jag lämnat henne hos lillsyrran mellan 18-20, boxats lite och sen återkommit ändrade jag dock uppfattning.
hon spydde också!
men idag var hon pigg, kunde det varit någon dålig mat eller nått hon petat i sig? föräldragruppen skulle gå av stapeln 15, jag planerad att ta med Mila eftersom hon både var frisk och kry. Lave hade också fått hängt på.
Men efter att vi kört Maggan te jobbet spyddes det dock igen, fulla bilstolsfanskapet, torkade upp det med ett par lovikavantar, och nu är vi här. inlåsta!
folk tror man har pesten när någon i familjen drabbats av magsjuka, Laves kompisar vill inte leka med honom osv, eller ja det är väl föräldrarna. just magsjuka skrämmer skiten ur alla (bokstavligen!) jag kan försvisso hålla med, men jag tror i min enfald att jag är så rädd för magsjuka att jag inte kan få den. hoppas jag har rätt.
mila kryper runt på golvet nu, slår huvudet i stolen, jag tar upp henne klappar, sätter ner, stolen igen osv. bara att hålla ut till sju så får hon tamejfasiken gå å sova. hoppas förövtig hon är frisk imorgon, annars blire inge winnerbäck för oss. vore förbenat trist.
Kommentarer
Trackback
