pappakim

Jag orkar inte lyssna på alla dessa spritskämt.
Håller jag på att bli gammal, eller är problemet snarare att jag ser klart?

"Heldöd fram till kl. 1600 idag. Man tog sig ju nån igår"
och varenda jävel skrattar.
Jag har svårt att se det livsbejakande i att bli liggande rutten och död på soffan bara för att man fick sig
en fylla dagen före. Det är absolut inte värt det. Fast för de människorna vars känsloregister är så föbannat sönderslaget att de krävs 6 pilsner för att överhuvudtaget våga säga "sötnos" till någon kanske det är det.

Jag tycker inte om skämten som refererar till könsroller heller. Eller tycker inte om, jag hatar dem.
De sexisistiska tolkningarna som på något sätt börjar OCH slutar med att kvinnor avskyr att ha sex och män
kan inte tänka på något annat än sex.
Det är så himlars tröttsamt. Kan vi inte skämta tvärtom istället? Eller ska vi fortsätta att mata myten om oss själva, eller åtminstone myten om våra egna kön.
"Hon ville hålla på hela natten, tänker hon bara med fittan eller?"
"Han vill aldrig knulla, ta mig analt säger jag och han säger att han har ont i huvudet"
Kanske värt att testa?

Jag tror att för att förändra våra vanor och attityder till våra vanor så måste vi sluta skratta åt de sakerna som faktiskt är allvarliga i dem. Det ÄR INTE roligt att någon supit så mycket att han inte tar sig upp kl. 1600 nästa dag. Det är tragiskt.
Och det är inte roligt att man har en man som vill ha sex och man vill inte ha det själv - det är jättesorgligt.

Våra skämt gör inte bara att vi blir glada, jag tror också att de ökar acceptansen för va de än handlar om. Och vissa saker är nog bra om vi tänker till en extra gång innan vi skämtar om, eller så vänder vi på skämten. Vi driver med motsatsen, så att vissa sanningar kommer upp till ytan.

Vet ni vad man säger til en kvinna med två blåtiror? Ingenting, någon har redan sagt till henne två gånger.
(Är det roligt?)


Kim